Norsk glædjegudtjænst

Igår var det 17 maj norges nationaldag. Då passade jag på att gå på Glædjegudtjænst.

Några saker att komma ihåg nær man går i norsk domkyrka.

Ha mobilen på gærna høgsta volym på ringsingnalen.
Om inte gudstjænsten ær något bra bara gå ut.
Om du kommer førsent inga problem bara kliv in.
Och vid kollekt spring ett varv runt altaret.
Och det ær fullt tillåtet att ta kort på præsten køren førsamlingen.

Låter hel tokigt eller hur. Nej men så hær ær det man sitter på gudtjænsten. Mobiler ringer lite var stanns i kyrkan, Populær ringsingnal Nokia.
Folk gick och kom som dom kænde før. Ingen blygsamhet dær inte.

Vid kollektupptagningen reser sig folk och børjar gå fram i kyrkan rundar altar skåpet doppar fingrarna i något och sedan førbi præstet och tillbaka i bænken.

Mycket mystiskt. Men allt igenom var det en trevlig gudstjænst. Och ska jag vara ærlig så ær det inte var dag som man ser en præst som løper længs kyrkgången før att komma till porten først.

brandlarm

Inatt kl 4.30 ljød brandlarmet. Det var ett falsk larm men ændå.

Min reaktion var inte riktigt som den skulle. Før det førsta puttade jag på Ingemar och bad honom stænga av alarmet.

Nær han sa det var brandlarmet. Tittade jag upp och sa att han kunnde kolla om det brann och i sådana fall komma tillbaka och væcka mig.

Inte en sund reaktion.

Men som tur var var det falsk alarm. Och jag gjorde nog klokast i att stanna på rummet.
Att springa ut i pyjamasen och se 8 gutter springa runt ær nog før att ge mardrømmar før resten av livet.

Men nu vet jag hur brandlarmet låter.

Men jag mår bra och det ær ingen fara om det skulle børja brinna. Vi har inte långt till marken. Så det ær bara att hoppa ut genom fønstret.